Märtagretas livsblogg

Det är inte lätt att vara tung, eller liten heller för den delen. I min blogg lär ni känna min sladdis, Tittilila, som naturligtvis inte är hennes riktiga namn, men väl ett gott försök av Tittilila själv till att säga sitt namn. Jag bor på landet, arbetar som Medium och annat skumt, såsom datorlärare. Mjukvara är jag bra på, tekniken har jag förträngt. Bonnkärring är jag också, vilket innebär mycket tid UTAN guben, som jobbar på gården, jämt. Jag har tre vuxna söner, 22, 23 och 25 år gamla i år. Och så då Tittilila, på det fjärde året och söt som attan och go som bara den. Sen är det hunden, av rasen Jack Russell, Silje, också söt och go och enormt tillgiven och tuff. Katten, av rasen ”Bonnkatt”, större än hunden, men keligare än de flesta djur tillsammans. En hittekatt vid namn ”Kurre-shitstain” dök upp förra påsken och har också fullständigt invaderat vårt hem. Vi har lite katter i lagårn också, ni vet, riktiga råttjägare. Tuppar och höns går och gal och kacklar i min gamla smedja och korna, av amkovariant, (ja vet, läs flera gånger så får ni till det) går i hagen om de inte står inne för vintern, vilket tjurar och ungdjuren gör. Livet på landet är fyllt av vardag…och guldkornen ser jag i det lilla.

Vid sidan om bloggen, denna och Mediala bloggen skriver jag också på en bok, hoppas jag. En historisk roman om en kvinna som jag haft kontakt med i tio år, som levt här i vår skog. Jag kallar henne Tulva.