Efter dagens arbete tog jag tag i jättedisken som blev liggande igår när jag åkte till akuten. Sen drog jag till gymmet! Jo, jag förstår, ni tycker det är knäppt att gnälla över värk och ändå åka på gymmet! Men jag är ju van vid att ha ont, och av erfarenhet försvinner alltid det onda om jag tränar. Och gör det inte det så tränar jag någon annan kroppsdel.
Nu testade jag rodd, crosstrainern, och sen tränade jag axlar och mage idag, plus lite ben. Det gjorde inte ett dugg ont och jag tycker jag har mindre ont nu än innan jag åkte till gymmet!
Köttbullarna står i ugnen, gud vilken tid det tar att rulla 2 kilo köttfärssmet! Det gjorde jag i förrgår också, men jag hoppas dessa köttbullar blev lite snällare kryddade så att min sons gravida flickvän kan äta dem. Hon älskar mina köttbullar men är lite kryddkänslig nu när hon är gravid. Konstigt, jag har varit tokig i kryddor alla graviditeter, men vi är ju olika.
Här skiner solen, jag ska ut och klippa gräs en stund. Det tar två timmar så jag hinner inte klart men det är alltid en början.
Det är väl ingen som påstått att du är normal, så klart att du ska träna!
Det är nog psykiskt också; får man tid för sig själv & tar hand om sig själv så mår man också bra. Se’n är det ju en bonus att du blir fit också!
Jag blev rena blodhunden när jag var gravid, men gudskelov påverkade det inte mitt ätande!
av: ninnibeth den juni 15, 2009
, kl. 4:52 e m
Skönt att du mår bättre!
Första graviditeten pallade jag inte med lukten av: Kaffe, charkvaror, nybakat bröd, matos, dieselavgaser, min älsklingsparfym. Lite jobbigt var det då jag var tvungen att passera ett utrymme med kaffeautomat på vägen mellan entrén och min arbetsplats… Hittade dock en annan parfym som fungerade, så jag dränkte in en näsduk med den och höll den för näsan när jag passerade automaten. Inte heller kunde Maken och jag fika ihop på helgerna…
av: Malde den juni 15, 2009
, kl. 7:54 e m
Haha, Malde, att ni fick flera barn är ju beundransvärt. När jag väntade sönerna klarade jag inte av kaffedoften alls, men jag drack inte kaffe heller innan. När jag så 18 år senare väntade Tittilila blev jag tokig efter kaffe! Jättemärkligt!
Ninni, vadå inte normal???
av: Märtagreta den juni 15, 2009
, kl. 9:28 e m
Som tur var hade jag inga problem alls med dofter under graviditet 2 och 3. Jag drack inte heller kaffe före graviditeterna. Helst inte efter heller, om jag inte är tvungen att hålla mig vaken av olika orsaker, eller jag får en konjak till eller en Irish Coffee
Kommer man till mig och vill ha te så har jag flera olika smaker att välja mellan, alla i lösvikt. Men bara en sorts kaffe
av: Malde den juni 15, 2009
, kl. 9:35 e m
Jag dricker kaffe nu, och jag är helt övertygad om att min dotter har älskat kaffe i ett tidigare liv för jag började sniffa efter kaffe ungefär en kvart efter befruktningen! Helt otroligt. När jag kom hem från BB stack jag ett kaffepaket under hennes näsa och sa, ”den här doften har du längtat efter va?”
Hon älskar kaffe, men tack och lov har jag lyckats avstyra det lite..
av: Märtagreta den juni 15, 2009
, kl. 10:03 e m