Tittilila vaknade halv sex, pigg och “hunnu” så det var bara att kravla sig upp och fixa frukost till den lilla lärkan. Jag kommer knappt ihåg att jag gjorde det, helt död. Sen lade jag mig på soffan medan hon såg teve, tog inte med mig täcket, då blir det för skönt… jo, heja! Jag somnade som en gris och jag har ett svagt minne av att jag var upp och hämtade ett glas vatten till henne och att bonden kom in i salen och pratade med dottern, men med, det var jag inte. Kvart över åtta hade vi kvartssamtal på dagis… jag vaknade hjälpligt tio i!
Dottern var hur smidig som helst, och vi kom iväg och anlände tio minuter för sent. Kände mig rätt orolig över denna enorma komatrötthet som inte ville släppa kroppen och huvudet.
Väl hemma pimplade jag i mig två koppar kaffe och kände att kraften åtminstone började anlända så smått, men hur skulle jag klara healingen som var inbokad halv elva?
Med facit i hand kan jag bara känna hur overkligt det är, det andliga arbetet. Jag vet att healingen blev oerhört bra. Jag fascineras över den energi som kommer när jag ska jobba.
Igår hade jag en healingkund som var här för en dryg månad sen på sin första healing. Hon hade skrivit en minneslapp om hennes reaktioner på healingen som hon gick igenom när hon kom. Det första och största för henne var att hon inte haft en huvudvärksdag sen sist, något hon annars lidit av i princip dagligen i många år. Hon har tre diagnoser, bland annat fibro och lider mycket av värk och mår väldigt dåligt. Men efter healingen har hon mått så bra, så oavsett om inget mera skulle förbättras av vidare healing var hon så tacksam. Det känns så underbart skönt att kunna vara ett redskap för detta.
Så var det där med att heala sig själv och jag tror att alla mina sjukdomsdagar denna vinter är en följd av just dagisvirus, som jag inte direkt har något försvar mot idag, 20 år efter min förra småbarnstid. Att jag sen är 44 år fyllda tror jag då ger problem, till följd av upprepade virusattacker och sömnbrist. Jag känner mig frisk, även när jag är trött, slut, förkyld och annat.
Jag ger aldrig healing när jag är sjuk, trots att vissa healers skulle göra det, då energin inte kommer från mig utan genom mig. Jag tycker helt enkelt inte att det känns rätt.
Idag var jag bara otroligt trött, (som om jag skulle ha petat i mig sömntabletter igår, vilket jag inte gjorde) men jag mår bra och healingen gick väldigt bra.
Snart ringer en tant som är närmare 90. Hon har varit min kund i många år, och jag har skrivit om henne förut under inlägget “Min tant“. Det är bäst jag rustar mig för det samtalet.
Ha en bra dag och tack för alla stöttande kommentarer. Min son är åter hos flickvännen och jag vet inte mycket mera, men förmodar att hans problem dyker upp igen.
Jomen det är betongmösse-dagar nu, jag är också segare än seg & vill bara krypa under skrivbordet och sova middag…
trist att du inte kan ge dig själv lite energi också, det låter som om du skulle behöva en sup eller två!
(((kramar)))
av: ninnibeth den maj 27, 2008
, kl. 12:35 e m
Hm, du menar samma skrivbord som det låg en italiensk rumpa under häromveckan
av: Märtagreta den maj 27, 2008
, kl. 1:24 e m
Oj inte många kommentarer här inte! Är alla ute i finvädret eller sitter de som jag fullt upptagna på jobbet?! Har fått kanonmycket att göra helt plötsligt, ska ju iväg till Gotland igen om en vecka på semester och oj vad mycket det blev att göra! Ikväll måste jag helt enkelt jobba över hur tråkigt det än är. Blä!
Hoppas du piggar på dig och att tanten inte var alltför tröttsam. Kram på Dig!
av: Anna den maj 27, 2008
, kl. 4:00 e m
Kram till dig, hjärtat. Önskar jag kunde bjuda dig på en vilotripp nån vecka i Västindien. Du skulle behöva det. Och förtjänat det har du.
av: Lilla Blå den maj 27, 2008
, kl. 4:57 e m
Jag har stött på massor med nya baciller nu när jag jobbar med små barn så det blir liksom att “vaccinera sig” igen! Jobbigt men det är bara att hålla ut!
Kram!
av: znogge den maj 27, 2008
, kl. 7:29 e m
Hej igen ödraken!
Var ett tag sen jag var i bloggvärlden nu men i dagarna har jag kommit tillbaka och börjat läsa in mig på alla er som jag följde förut. Du kämpar på och överlever märker jag. Ja, det gäller nog att ta en dag i taget och oroa sig högst en kvart om dagen. Men då ska man göra det intensivt! Må väl och ta hand om din själ.
av: rambra den maj 27, 2008
, kl. 7:40 e m
Åh Lilla Blå, jag älskar dig, det vet du va??? Jag skulle behöva fly ett tag.
Ja Znogge, barnbaciller är farliga grejer, helt klart.
Stackars Anna, det ska ju bli riktigt sommarvarmt nu så hoppas du får lite lugnt iaf de närmaste dagarna.
Kram på er!
av: Märtagreta den maj 27, 2008
, kl. 7:41 e m
Precis samma skrivbord, fast utan italienare… Han var förbi en sväng på lunchen, men kröp aldrig ner dit…
Jag tog mig en tupplur på sängen efter vårt sms’ande istället!
av: ninnibeth den maj 27, 2008
, kl. 8:14 e m
Hm, jag är lite sur för att jag raderade bilden på mobilen, den var så … du
av: Märtagreta den maj 27, 2008
, kl. 10:22 e m
Hoppas att du får en piggare dag idag (onsdag), men förkylning, allergi, värk, småbarn…….allt detta den ju inte bara “smyga” förbi, självklart så blir du trött och ibland tröttare!!!!!!
Kramizzzzz
av: curlingmormor den maj 28, 2008
, kl. 8:09 f m