Tittilila vaknade OCH skulle UPP klockan fem i morse, det vill säga FYRA efter vintertid! Jag blev skogstokig, satte ungen med en rejäl frukost i köket och gick och la mig igen. Och hon åt, tyst och snällt… i cirka 45 minuter, sen var det pottdags, nummer två och då måste mamma hjälpa. Ytterligare en halvtimme senare var det dags för påfyllning och då gav jag upp. Klev upp och satte mig med korsorden jag håller på med. Klockan är nu med andra ord 9.16 sommartid och jag har varit vaken i fyra timmar, drygt!

Men kanske är det bra?! Ikväll vill jag ha henne i säng klockan 19 som vanligt.

Solen har kommit och gått, det verkar bli lite moln idag, men ute ska vi vara, det är redan 8 grader varmt. Guben ska gjuta stolpar till staketet som ska upp från garaget och fram till lilla grinden. Vi hade egentligen inte tänkt så, men det är nog smartast med tanke på hur vissa dårar kör på vår väg. För den är vår och grannbondens, en enskild väg. I folkmun kallas den ”promillevägen” och det är tyvärr med rätta. Här kör alla som borde lämna ifrån sig körkortet, utan vett och sans. Man kan ta sig härifrån till Slite på obevakade vägar. Vilket en hel del utnyttjar. Även ”vanligt folk” kör som jubelidioter här, bland annat en granne som verkar satsa på att ställa till en katastrof. Jag är lycklig över att dottern är livrädd för vägen för jag tror inte karln skulle bromsa om ett barn ens stod på vägen. Det har hänt att jag haft kompisar med barn här och så har vi gått med barn och hundar på vägen, (som ju faktiskt är privat) så har han kommit i full kareta och nitat en halvmeter framför oss. Inte konstigt att Tittilila har blivit bilrädd. Han är i lindriga ordalag inte riktigt klok.

Apropå korsord, jag har hållit på med det några år, innan jag fick barn. Sen gick det bara inte, Vi i Femman tedde sig plötsligt obegripligt svårt. Det måste vara hormonellt, för plötsligt sitter jag här med A-korsord och Snillekryssen och får faktiskt ihop stora delar av det utan att bränna några kretsar uppe på kontoret. Det är märkligt detta, med graviditetshormoner och amningshjärna, tro inte att det bara är nåt vi hittar på. Enklaste tal blir som svåra matematiska problem under amning.

Nej, nu ska jag steka mig en omelett, sötbröddagarna är över, jag har slarvat och inte lär jag bli gift i Ninnibeths klänning om jag fortsätter så här!