I går bestämde jag mig, nu måste jag ut igen! Så i morse bäddade jag i princip sängen innan jag klev ur den så jag inte skulle frestas att hoppa tillbaka och tog på mig rejält med kläder trots att termometern visade nästan 12 grader varmt.

Fick tag i fel jacka men till min förvåning gick den nu igen! Jag har gått ner overkliga fem kilo sen jag kom hem från Jämtland, trots att jag då inte gått mer än två gånger sen dess. Ute regnade det ett härligt mjukt morgonregn och det var så skönt att bli ”morgonkysst” av de stora dropparna och jag satte av i hög fart längs min vanliga skogsväg.

Vid ”vändpunkten” ser jag två stora fläckar på grusvägen och några trasiga rördelar ligger också där. Hm, vad kan ha hänt här? Fläckarna är rödbruna och rejält stora. Jag stannar upp och försöker förstå situationen, och ser dessutom att någon sladdat upp vändplanen så inte ett grässtrå finns kvar. För ett ögonblick börjar jag leta ”släpspår” in mot myren men inser att så ”intressant” kan det inte vara, då hunden inte ger ”blodfläckarna” minsta lilla intresse. ”En kylare kan ha gått sönder och läckt ut rostigt vatten”, tänker jag (been there, done that!) och vänder så slutligen, tämligen säker på att inget mord begåtts i vår skog.

Hemma får jag förklaringen, en bonde i närheten har kört en hydrofon i en vagn, lastat den slarvigt så den ramlat av och kraschat i marken, läckt en massa rostigt vatten. I hasten har delar av rör och kranar blivit kvar på vägen. Det är också en stressad bonde, jag tror varenda bonde drar på sig magsår och hjärtinfarkt numera, tyvärr.

Idag SKA Tittilila vara hemma, inte för att hon inte är pigg, men jag tycker hostan utvecklats till en väldigt slemmig hosta. Det låter som det sitter en massa i bröstet och hon har hostat nästan konstant hela natten. Med andra ord är jag visserligen pigg, men fysiskt lite trött i kroppen. Det pigga tenderar ju inte heller att räcka hela dagen när man vaknat femtioelva gånger.

Jag har ringt Läkarmottagningen för eventuellt besök med henne, men främst för att höra hur jag ska göra/tänka kring hennes hosta och krupp. SKA man medicinera om det ”inte är så farligt” eller ska man hoppa över det.

Nu ringde de och vi ska dit så de får lyssna på henne. Tyvärr ska vi träffa min läkare, som jag inte har så mycket förtroende för. Sist skickade han bara iväg oss och sen visade det sig att Tittilila hade urinvägsinfektion. Hoppas jag kan tuffa till mig och säga ifrån om han mesar idag också. Jag kan vara så förbannat snäll, eller dum… det beror på hur man ser det.

Ni får ha det, troligen drar vi sen till Visby för att hämta post hos tvåan och lämna igen trasiga, nya handskar på Åhléns och kanske fylla på vinstället. Men det vet jag inte än.

Ni får ha en fin dag där ute!