Posted by: Märtagreta | oktober 15, 2007

Lite ironi… å lite allvar

Jag snarkar!

så var det sagt… denna lilla väna varelse låter som en överbelagd skogshuggarkoja i de djupa Jämtländska skogarna… så är det… sägs det. JAG vet ju inte… (en del av mig VILL tro att det är dikt och förbannad lögn, det är liksom ingé roligt att vara kvinna och snarka ”bättre” än 17 hela karlar)…men…

jag tror dessvärre att det stämmer… Vaknar ofta med skallvärk, halsont och trött så in helskotta. Det känns som att somna till och bli väckt genast, snuvad på sömnen.

Så jag läste i Land när jag nu var hemma i Jämtland, (det är ju flera där som hör och absolut vill påpeka hur mycket jag snarkar, ämnet aktualiseras kan man klart säga) om ett hälsokostpreparat som hade ”pengarna-tillbaka-garanti”. Zedopor, en spray man duschar övre delen av gommen med när man ska gå och sova så kommer man GARANTERAT inte snarka… (eller hur?)

För ”ynka” 189 kronor handlade jag naturligtvis genast en sådan liten mirakelflaska i Järpens hälsokostbutik.

Nä… det blir till att kräva de där pengarna tillbaka, tyvärr. Jag snarkar fortfarande så jag tror jag har begynnande halsfluss när jag vaknar och känner mig ”urpartajad” när jag ska kliva upp. Tröttheten är dödlig, känns det som. (Nu måste jag svära… ursäkta… fan, fan, fan, fan, fan, fan……… så nu är jag klar…)

När jag snarkar blir jag trött, när jag är trött blir jag sur, när jag är sur OCH trött blir jag konstant hungrig… när jag äter konstant blir jag sur… när jag äter konstant går jag inte ner viktiga kilon så jag ska sluta snarka FÖR övervikten har sitt i snarkningen också… så e´re…

Vi släpper det…

Nästa ämne… Flickan från igår… varför blev jag så tagen? Jo, jag håller på att när jag jobbar ska jag kunna hålla distansen, på så sätt att det hjälper inte min klient om jag gråter med dem. Det gjorde jag naturligtvis igår, och jag litar stenhårt på min intuition, men … när hon gått ramlade hela min historia över mig. Hon sa; ”jag har inte talat om det här för min mamma”… nej, det tog MÅNGA år innan jag vågade berätta för min mamma hur det varit, på riktigt OCH det finns saker jag varit med om som jag ALDRIG berättat för henne eller någon annan, och aldrig kommer berätta heller. Det finns som ingen vits med det, det behövs ingen ”revivial” av de åren.

Jag är lycklig idag, jag är lycklig för att jag har kvar min lust och min längtan, min glädje och min humor. Men … som igår… det brinner till i mig när jag möter en ung kvinna som är i den situationen som jag var då, för nästan 25 år sen.

Idag fyller guben 39 och ni anar inte hur mycket 40-årskris min bonde har. Den slås bara av min systers för några år sen. Är det jobbigare för män att bli äldre?


Svar

  1. Har inte testat den där sprayen, men använder något som kallas Nazovent sedan flera år tillbaka. Inhandlas på Apoteket. Tror inte jag snarkar längre, har liksom ingen som kan klaga i närheten. Men jag har inte haft en enda bihåleinflammation sedan jag började med den lilla plastklämman. Den håller isär näsvingarna så man kan andas genom näsan istället för munnen.

  2. *tänker på dig*

  3. När min man säger att jag snarkar så svarar jag alltid att det har jag inte hört!
    Sen blir det inte så mycket mer snack om saken hihi!
    Men jag har inga problem med det på så vis som du har med halsont och den sortens trötthet.
    Vet du att ibland när jag läser om andra som på olika vis har blivit misshandlade verbalt eller fysiskt så kan jag nästan inte fatta att det också en gång handlade om mitt liv. Åren går och jag har väl bearbetat eländet och distanserat mig så gott man nu kan. Men jag förstår att det dyker upp igen när man sitter där och får ta del, då kommer allt så nära en själv och sitt eget livstrauma.
    Åhh facebook…jag är redan där och har fått en hel del vänförfrågningar och jag svarar alltid ja. Men sen fattar jag inte vad jag ska göra eller ha det hela till. Aha är det därför det är så dött här inne.. trodde det var jag som skrev så tråkigt och grävde för mycket i min sjukdomsbild som skrämde iväg läsarna. För visst ser jag en trend nedåt av mindre läsare.
    Men är det så är det verkligen deprimerande för facebook är ju bara ett skrap på ytan att plattityder. Skickar lite kaffe och varför inte en halmhatt som en vängåva? Hahaha jag tycker det blir lite fånigt, jag har väl mer att säga andra än så?
    Sen alla dessa grupper man ska tillhöra? Jag är ju lite oxig och det tar lite tid för mig med tekniska nymodigheter för jag är oftast inte så intresserad av sånt. Men nog hoppas jag att läsarna kommer tillbaka till oss alla, för här har vi ju något bra mellan oss alla.
    Jag brukar skutta in till dig när jag behöver lyftas lite för jag mår gott av din typ av tankar.
    Nä nu måste jag lyfta på häcken och gå ut med hunden i gråvädret.
    Kram då!

  4. Kanske en ”snarkkudde” kunde vara till hjälp… Lejonet hade någon link i ett inlägg om den…för övrigt någon därhemma påstår att jag också snarkar…konstigt har jag aldrig hört :-) Ha det! Kramis

  5. Ska kolla upp det där Birgitta, för även om man oftast har roligt åt oss snarkare så är det inte alltid roligt att snarka…
    Vet du Livsglimtar, jag har också jättesvårt att förstå att det var JAG, jag menar, min ”demon” var en bräcklig liten mes, jag hade kunnat golva honom redan på den tiden, men man blir som en liten skrämd mus och tappar all känsla för vad man egentligen är.
    Fidolina, jag har många snarkkuddar i min säng, för det är väl kuddar man snarkar på va? ;-)
    Tack LB, du är fin du.
    Kram

  6. Ja, vad ska man göra åt snarkningarna? Det är ju just det att man sover sämre, annars vore det väl ingen katastrof. Fast det är klart, att sova bredvid en snarkare kan inte heller vara hälsosamt i längden om man får sin sömn störd av det.
    kram!

  7. Här har du en till snarkare ;-) Förut gnisslade jag tänder så att rutorna skallrade, men det har tydligen blivit bättre enl. säker källa. Visst känns det en smula okvinnligt, men man slipper i a f höra eländet. Och jag hade oxå värsta 40 års krisen när jag var 39, men den gick över i samma stund jag fyllt 40. Har hört att den där 9:an är jobbig, det är liksom slutet. Sen börjar man på 0 igen, mycket skönare, hälsa guben det ;-) Kramar till dig, barn och krisguben !

  8. Tro mig, jag har försökt förklara det för guben, men han har ju inte insikten ännu, du vet, man måste få den alldeles själv ;-)
    Kram tebaks!

  9. Nu är jag här igen…har tipsat om lite kul frågesport i min blogg som jag tänkte att du vill se.
    Kramis

  10. Jag blir så rörd när jag läser slutet på din blogg. Jag tycker det är så otroligt fantastiskt att du kan och orkar vara den människan som du är, lyckliga lyckliga dom som har äran att få finnas med i din lilla familj!!!!!!! Var rädd om dig vännen!!!!!

    Nu till snarksprayen, till guben köper jag en snarkspray som heter ”Znozze” och peppar peppar den fungerar!!!!!! Den finns också på hälsokost och kostar ca 250 kronor.

    Kramizzzzzzzar

  11. Åh, tack Curlingmormor, det är också värt att prova. Jag ska först och främst se till att jag får pengarna tillbaka som utlovat för nuvarande spray.
    Kram på dig!

  12. Det måste väl vara bland det svåraste att göra som häxa OCH som medmänniska med liknande upplevelser – att se helvetet hon kommer att gå igenom om hon stannar kvar och ändå inte säga ”spring för i h-e!”. Kram

  13. Livsöden ja. Man behöver inte alla gånger vara häxa för att reagera. ja man reagerar med ilska, förtvivlan, hela känsloregistret för allt annat är ju bättre än det dom har. Och många gånger så spelara det ingen roll vad man säger eller gör. Det är som att prata med döva öron. Dom måste själva komma i rätt fas för att kunna komma vidare. Ha re bra, kram

  14. Hej!

    Tittar in här via Ingrid på Stenstugu… och här fanns så mycket tänkvärt och roligt som du har skrivit!

    Det jag fastnade lite för, är väl sånt som man inte ska fastna för egentligen, det var det lilla lilla lilla sväret! Det var nog det minsta svär jag har sett på länge..men det blev lite roligt just därför!

    Ha det gott…Kram…

  15. Åh Uttern, jag skrek ”spring för h-vete” fast med andra ord. Hon behövde bekräftelse på att hon var på rätt väg, att han verkligen inte hade rätt att trycka ner henne.
    Det är svårt att inte ”tjata”, gå på som om man förstod allt hon går igenom, för det gör jag inte, men ändå så mycket. Jag var glad att hon berättade om sina lögner för sin mor, för de fick mig att se det klart, för DÄR kunde jag äntligen på nåt sätt förstå och förlåta mig själv. Man VET att man är helt dum som ”väljer” att leva med en sån man, man vill inte erkänna det och DÄRFÖR hatar man i princip alla som ”avslöjar” en. Det är så sjukt, så dubbelt så … förnedrande, både från mannen, men mest av allt för att man faktiskt innerst inne vet att man är korkad som stannar. Man kan ju knappast rättfärdiga att man låter sig tryckas ned. Det kan jag säga att jag kände av mera vid mitt andra möte med en psykopat. Jag svek alla för att jag inte vågade erkänna för dem och för mig att jag ”did it again”.
    Hej Elisabeth, tack för ditt besök. Såg på din blogg att din man har Alzheimers, som du kanske sett lever vi också nära denna grymma sjukdom. Jag ska läsa mera i din blogg. Välkommen hit!

  16. Ja kära nån…snarka….jag har äntligen fått en SVPAP-apparat och livet vände då! Har haft lite svårt att vänja mig med den av och till och nu ska jag ta itu med den igen men den är fantastisk. Inte speciellt sexig dårå men eftersom jag har andningsuppehåll ckså så är den ju livsviktig. Tröttheten av att inte få ordentligt med syre är frunktansävrd och slår sig på hela kroppen och immunförsvaret,. Hoppas du hittar nåt som hjälper men jag tror instinktivt att du har så pass grav snarkning …låter som mig i din ålder att du nog ska be om en remiss till ”öronklinik” och utreda det. Kanske räcker det med en bettskena i det här läget? Så det öppnar upp lite? Vet precis hur det är att leva som man har halsfluss varje morgon. Bläää!

    Ja att ge andra råd i såna där situationer när de är på väg in i något som inte kommer att bli bra är som förgjort. Vet ju själv hur blind jag var när jag träffade min som jag trodde passion och höllpå att bli min baneman. Man vill inte se även om man gjorde det. Men det räckte med ett slag så drog jag i allafall. Åren efter var jobbiga med telefonterror och oron. Men nu verkar det som det lugnat ner sig. Kanske hittat nåt annat att kasta sig över? Och det är ju 12 år sen… en cykel har gått runt.

    *kraam*

  17. Den här 18 åriga flickan hade levt med sin psykopat i två år! Det chockade mig.
    Angående snarkutredning så har jag gjort en och den visade ”inte så farlig snarkning” men det är ju klart att vissa nätter är det bättre, om jag inte är så trött t ex.
    Jag har en liten bettskena, kanske ska plocka fram den. Och så ska jag kolla på apoteket efter den där lilla prytteln som nån annan tipsade om här.
    Kram på dig!

  18. Mins ambo påstår att jag lider av något liknande nattetid – typ att jag låter som om jag blivit besatt av Bengt Magnusson. Vilket naturligtvis är ondskefullt förtal – åtminstone tills jag får bild- och ljudbevis…

  19. Nej men oj, Charlotte, det låter ju lite småmysigt att sova bredvid Bengt Magnusson :-D
    Det värsta är nog känslan av elakt förtal, för man vet ju inte, man KAN ju faktiskt vara på väg att bli förkyld… eller hur? Det BEHÖVER ju inte betyda att man snarkar…eller hur?
    Det känns så förbaskat manligt att snarka… och jag är ju såååååååååå kvinnlig, tycker jag…

  20. KÄrleken använde snarkspray ett tag – snoreeze – det funkade till att börja med, men sedan var det lika illa igen. Så jag är skeptisk :-D


Lämna ett svar

Ditt svar:

Kategorier